Kram på dig

Jag och min tillfälliga inneboende, Camilla, har precis avnjutit ett stycke Nilecity.
-En guldgruva för den kulturhistoriskt intresserade, åtminstone om det är 1990-tal man är intresserad av.

Året var 1993, datumet var 22 september. Innan detta datum hade det inte förekommit kommersiell radio i Sverige, på grund av att ett så kraftfullt instrument i de onda, barnamördande, frihetsberövande, kapitalistiska axelmakterna, helt säkert skulle låta sina glimrande huggtänder sjunka in i den ädla folksjälen, och fjättra den i ekonomiskt slaveri. Men folksjälen hade i valet 1991, låtit rösterna falla på ett sätt som innebar att en koalitionsregering, ledd av den stolte och ansvarsfulle Carl Bildt, blev satt att styra riket. Detta innebar i sin tur att risken för folksjälens befjättrande inte längre var ett högprioriterat problem. Radion hade släppts fri. Frekvenser fylldes av reklamjinglar, hitlåtar, och skådespel åt folket. Bröd hade man ju redan.

Man kan tänka sig att Nilecity uppstod som en kritik mot denna nya, lättillgängliga underhållning, och det tydliga hot som reklamfinansierad radio innebar.
Man kan också tänka sig att det inte handlade så mycket om satir, utan bara råkade vara ett uppslag som var lätt att driva med.
Men man kan vara ganska säker på att anledningen till att jag raljerar över detta, är att få använda ord som folksjäl och befjättrande.

Förutom att Nilecity fortfarande är tämligen underhållande, så fascinerades jag idag över hur de många memer som uppstått i programmet.

En sak jag fastnade speciellt för var uttrycket kram på dig, som Farbror Barbro, använder. Det är ett uttryck som jag använder relativt ofta, men aldrig reflekterat över dess ursprung.
Skulle det kunna vara så att Kram på dig faktiskt har sitt ursprung i Nilecity? Säkerligen inte, men jag uppfattar det i nuläget som orimligt att tro något annat än att memen fått en oerhörd spridning genom Farbror Barbro.
Jag kan definitivt inte komma på att jag skulle ha stött på uttrycket i något sammanhang, tidigare än Nilecity.
Vad det nu kan tänkas innebära.
-Inte ett dyft mer än att jag personligen inte råkat ut för just den memen tidigare.


Nu är det ju kanske inte så att man behöver ta så seriöst på detta exemplariska stycke seriös forskning, utan kanske snarare ska se det som en understimulerad individs vansinnesfärd genom vardagen.

Gör vad du vill med det, men jag tar tacksamt emot dina funderingar kring detta intressanta och högaktuella ämne.