Jag har precis pluggat klart för kvällen, och skickat in min skoluppgift i filosofi.
Jag är ganska nöjd med den, och eftersom jag ägnat mig åt en del politiskt raljerande här tidigare, utan att gå speciellt djupt in på mina egna uppfattningar, så tänkte jag dela med mig av den här.
Mycket nöje, och lämna gärna feedback.
Vem bör styra samhället?
Det överlevnadskraftiga samhället
Vad är ett samhälle?
Med samhälle menas en abstrakt emergent enhet, bestående av frekventa, ekonomiska och intellektuella relationer mellan individer. Detta innebär att det inte finns någon tydlig gräns mellan ett samhälle och ett annat.
Flera samhällen existerar samtidigt, sida vid sida, och i varandra (som till exempel en subkultur). Dessa samhällen konkurrerar om ett begränsat antal resurser, vilket innebär att ett ”starkare” samhälle kommer att konkurrera ut ett ”svagare”. Ett slags evolution, analogt med biologisk evolution, kommer därför existera.
Samhällets viktigaste egenskaper
Här försöker jag bena ut vilka egenskaper som krävs av samhället för att det ska vara överlevnadskraftigt.
Ordförklaringar
Intellektuell relation innebär ett utbyte av intellektuella resurser.
Sådana resurser är bland annat: uppfinningar, religioner, konst, maträtter, filosofier, ideologier, osv.
Ekonomisk relation innebär ett utbyte av maktmedel.
Maktmedel kan till exempel vara tillgång på arbetskraft, militärmakt, föda och dricksvatten, och andra varor. Jag har valt att kalla detta för maktmedel, eftersom avsaknad av sådana resurser gör en individ eller ett samhälle maktlöst inför andra individer och samhällen.
Bedömning av samhällsmiljön
Förutsättningarna för hela samhällsbyggnaden kommer att förändras, vilket samhället måste anpassas till för att överleva i längden.
Detta innebär att förmåga att utvärdera den yttre och inre samhällsmiljön, och att försöka förutspå framtida förändringar i dessa, kommer att vara viktiga egenskaper för samhället.
Den yttre och inre samhällsmiljön innebär de fenomen som har potential att påverka samhället inifrån respektive utifrån. Det kan vara till exempel påverkan från andra samhällen, naturtillgångar, och ideologier hos den ingående befolkningen.
Hushållning med resurser
Samhällets resurser måste användas på ett effektivt sätt. Ur identiska utgångslägen kommer ett samhälle som använder sina resurser effektivare tränga undan ett samhälle som använder sina resurser ineffektivt.
Effektiv utvinning av resurser
Samhället måste skaffa sig resurser att använda till att förbättra sitt överlevnadsvärde. Ur identiska utgångslägen kommer ett samhälle som effektivare utvinner resurser tränga undan ett samhälle som har ineffektiv resursutvinning.
Effektiv undanröjning av andras resurser
Samtidigt som samhället måste skaffa sig självt resurser, och hushålla med dessa, är det också viktigt att undanröja rivaliserande samhällens resurser. Ur identiska utgångslägen kommer det samhälle som effektivast undanröjer sina rivalers resurser att tränga undan dessa. Detta gäller såväl andra samhällen, som egna medborgare vars intressen kolliderar med samhället.
Effektivt samarbete med andra
Det är också viktigt för samhället att samarbeta med andra. Ur identiska utgångslägen kommer det samhälle som kan samarbeta effektivast med andra att tränga undan dessa.
Samhället som makroorganism
Om de tidigare uppräknade egenskaperna krävs för att samhället ska vara överlevnadskraftigt, och det ligger i dess intresse att odla dessa egenskaper till fullo, så betyder det inte nödvändigtvis att samhällets medborgare har samma intressen.
Samhället har givetvis ingen egen vilja, men eftersom det är uppbyggt av relationer mellan individer och deras viljor, kan man tala om att summan av dessa viljor blir samhällets vilja.
Det är denna vilja, skiljd från varje enskild individs vilja, som gör att jag tycker att det är berättigat att tala om samhället som makroorganism. – En organism med egna intressen, som strävar mot egna mål, som inte nödvändigtvis ligger i dess medborgares individuella intressen.
Att domesticera samhället
Går det att styra samhället?
Om mitt resonemang tidigare är riktigt, och stämmer överens med verkligheten, så innebär det att samhället inte låter sig styras.
-Även om det skulle vara möjligt för en eller flera individer att styra samhället, så skulle de av nödvändighet vara tvungna att styra det för att uppnå de egenskaper som jag räknat upp i ”Det överlevnadskraftiga samhället”.
För att uppnå ett gott, överlevnadskraftigt, samhälle (Jag använder gott väldigt flyktigt. Jag har ingen avsikt, att här definiera vad som faktiskt skulle utgöra ett gott samhälle.) måste samhällets överlevnadsintressen sammanfalla med det som gör samhället gott.
Dyster realism
Som jag har definierat ”samhälle” så är det omöjligt att de sluta existera i någon mån. Som jag använder ordet, skulle faktiskt en enda individ kunna utgöra ett samhälle, även om det blir betydligt mer meningsfullt att prata om samhällen om det åtminstone är två individer inblandade.
Detta är viktigt, eftersom det innebär att samhällen alltid kommer att existera så länge det finns individer. –Och så länge det finns samhällen, så finns det också samhällen som är överlevnadskraftigare än andra.
Därför krävs det att de tidigare uppräknade egenskaperna odlas, potentiellt emot medborgarnas intressen, för att försöka undvika att det rådande samhället undanträngs eller inlemmas i ett överlevnadskraftigare samhälle.
Enligt resonemanget tidigare, så går det inte att styra samhället, men samhällets vilja är trotts allt summan av de ingående individernas vilja.
Genom att styra individernas vilja kan man därför också styra samhällets vilja. Detta ligger givetvis inte heller i individens intresse.
Eller hoppfull pragmatism?
För att samhället ska ha möjlighet att vara så gott som möjligt för sina medborgare, så krävs att medborgarna själva skaffar sig verktyg att ta reda på vad ett gott samhälle innebär. En egenskap hos det goda samhället som jag tror att få individer skulle protestera mot, är just att medborgarnas viljor inte är styrda.
Genom att medborgarna använder ett kritiskt förhållningssätt och logik, så kan de försvåra kontroll av deras viljor, i alla fall genom psykologiska metoder.
–Vilket torde vara en del av det goda samhället, oavsett vilka ytterligare värden man tillskriver det.
Samma förhållningssätt innebär också att kunskapsmängden ökar och därigenom även samhällets överlevnadspotential.
Skulle samhället försöka att med maktmedel kontrollera medborgarnas vilja, så innebär ett kritiskt förhållningssätt, logik, och kunskap, fortfarande en fördel för medborgarna, eftersom de då kan utnyttja egna maktmedel och resurser effektivare.
Väsentligt är, att både samhälle och medborgare tjänar på ett kritiskt förhållningssätt, logik, och kunskapssökande. Samhället, genom att dess överlevnadspotential ökar då rationellare beslut kommer att fattas. Medborgarna, genom att de försvårar att de utnyttjas för samhällets, eller andra individers, intressen. Samt att individerna själva också kommer att fatta rationellare beslut rörande sina egna liv.
Slutsats
Genom mitt resonemang har jag försökt visa att det inte är möjligt att styra samhället i betydelsen att kontrollera det. Däremot går det genom att anta att ett kritiskt förhållningssätt, logik, och kunskapssökande, i minsta mån förhindra ett sämre än nödvändigt samhälle, - och dessutom öka samhällets överlevnadspotential.
Troligt är dock att logiken, kunskapen, och det kritiska förhållningssättet också är de bästa tillbuds stående medlen till att ta reda på vad det goda samhället innebär, och att förverkliga detta.
Därför är min inställning att det är minst lika viktigt, om inte viktigare, att söka kunskap, och försöka öka antagandet av logik och skepticism i samhället, än att faktiskt försöka styra samhället.
