Just nu är det dags att bege sig mot jobbet, men jag har en okuvlig lust att kräkas ur mig några rader. Jag har nämnligen samlat på mig två ämnen jag tycker jag skulle kunna pressa fram en och annan tirad om.
Det ena alternativet är Wikileaks, och den åtalade Lassange -mannen.
Det andra är den med logiska fel bemängda sidan LCHF.se, vilken jag snubblade över häromdagen, då jag letade efter matinspiration men knappt några kolhydrater.
Ett tredje alternativ skulle kunna vara det där inlägget omsunt självförakt , som nämndes för någon månad sedan.
Jag kommer i vilket fall inte att prestera så mycket just nu, eftersom jag måste kasta mig upp på min räsercykel och skynda mig till mitt veritabla berg av högintressant pappersarbete.
Det är nämnligen så fallet, att det är en hel del företag som har räkenskapsår vilka sammanfaller med kalenderåret, vilket i sin tur, i samverkan med räntelagen innebär att det dimper ner en hel massa årsfakturor i mitt knä, eftersom (antar jag) företagen vill bokföra fordringen på rätt räkenskapsår.
-En inte helt orimlig önskan, men eftersom det inneburit att mitt skrivbord är milt uttryckt, med övermåttan belamrat, med pappershögar och fakturor, så är jag inte helt tillfreds med rådande situation.
För att hantera detta missnöje ägnar jag mig åt, att i en bortglömd vrå på internet företa autoterapeutiska övningar genom: Att formulera komplexa och svårtydda meningar, ett frekvent användande av reliktformer och spännande ord som jag sällan får användning för annorstädes, samt ett otyglat förakt för dagligt tal.
Och i bakhuvudet växer drömmen om hur spegelkommat erövrar hela världen och hur det snustorra ordbajsandet tränger undan den allt mer tilltagande sprutdiarré av det illa stavade, särskrivna, och hastigt framstörtande chatt-språk, som samtiden är behäftad med. Givetvis tillsammans med en eller annan osmält emoticon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar