Burlesque-artister, Luftakrobater & Turtles

Tro det eller ej, men jag har besökt Drömmarnas stad igen. Eller tja, i alla fall Göteborg.
För en förvirrad liten småstadsbo som mig är det ett välbehövligt miljöombyte.
-Bara jag lyckas skruva upp hastigheten på min sömniga småstadshjärna till att fungera tillsammans med spårvagnar och det faktum att det faktiskt händer saker runt om kring en.

Efter ett smärre missöde då jag felaktigt antog att om jag mitt tåg ska avgå från perrong 4 18:10, och det kommer ett tåg till perrong 4 18:05, så är det det tåget jag ska åka med, så fann jag mig i en situation då jag färdades med över 200km/h i fel färdriktning.

Det blev att kliva av i Alvesta och därifrån ta ett snigeltåg till Götet.
Trött, hungrig, och förvirrad anländer jag till mötesplatsen på Kajskjul 8, och det är först nu det verkligen penetrerar mitt pannben att jag ska fungera som någon form av säkerhetsassistent till Jennys Burleska fakirkonster.

En gnällig och smått folkskygg skåning försöker finna sig i sammanhanget. Med resultat att jag mest ugglar i logen, försöker vara trevlig och pressa undan sömnigheten.

Min avundsjuka kärlek till de trevliga människor jag mötte, som jobbar med burlesque och luftakrobatik, får mig att vilja fly den här falnande småstaden, och ta mig an en karriär med design, burlesque, och kreativitet, i någon intressantare stad.
-Varför inte götet?


TMNT

På lördagskvällen stod det kalas på schemat, och jag svidade om till den skräckinjagande ärkeskurken Strimlarn.
Under två kvällar hade jag uppbådat mina gamla lajvfärdigheter för att konstruera en hjälm och rustningsdetaljer till detta evil genius.
Egentligen ville jag väl vara Krang, eller April eller något, men nu blev det the Shredder i stället.

Vad annat kan jag säga än att det var hyfsat dålig planering att ta på sig lackbyxor (hittade inte spandextightsen), skumplast, och en fleece-mantel, när temperaturen ligger strax under 30˚C.

Det var i alla fall estetiskt tillfredsställande, även om min kropp dröp av svett vissa stunder.
Dessutom försvårade den mitt pizza och alkoholintag nämnvärt.

Nu när jag provat på att vara Shredder för en dag, så förstår jag varför han allt som oftast sitter på en stol i Technodromen och gnäller på andra människor.
En roll som för övrigt historiskt har visat sig ligga ganska nära mig själv.

Jag fick också tillfälle att visa vad jag gick för när det gällde att dekorera de temaenliga kulinariska läckerheterna som kvällen bjöd på.

Turtlespizzor de luxe