Hej igen internet!
Jag har haft hejdundrande migrän och annat skojj sedan i onsdags förmiddag. Nu är det fredag kväll, och det har lättat lite.
En inte helt hälsosam dos av småångest, och en känsla av att det är hög tid att amputera ditten och datten. (Hmm.. Är det någon mer än jag som känner igen det här?)
Jag skyller hela min belägenhet på stress. Mest latent sådan: På jobbet, idéella grejjer som jag fortfarande inte gjort mig av med helt, hemma, allt möjligt. Hur blir det till exempel i september när min anställning upphör?
Det hela beror förmodligen till största delen på att jag envisas med att hålla fast vid saker som inte fungerar för mig. Jag inbillar mig hela tiden att jag kan laga dem, men det slutar bara med att jag drar ner mig själv i dyngan.
Fast nu ska jag försöka vara lite munter i stället.
Under tiden som jag hittar på lösningar och drömmer om att fly från den här gudsförgätna hålan, som jag sen kommer att ignorera, för att i stället bo kvar ett tag till och lukta på blommorna i min korkekslägenhet; så ska jag nu göra mig till en klyscha.
Jag ska nämnligen lägga mig i badet (faktum är att jag redan sitter i badet när jag skriver detta) och titta på the
Don't Dream it, be it!
(And then I ignored it again, out of
Post Scriptum
Hittade även denna underbara version med the Dresden Dolls när jag letade på youtube, och det är ju klart att jag måste dela med mig av den också.
Kanske är det så att klysch-värdet ökar en del också, och det gör ju inte så mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar