
Häromdagen satt jag, som man gör, och flashade min latin för en ny bekant.
Den som kan latin, och läste rubriken, inser att jag inte är så värst bra på latin. Inte när det gäller grammatiken iaf.
-Speciellt inte när jag kan trycka in tre -is ändelser på raken.
Hur som helst så dök
Jag visste bestämt att min kusin brutit båtbenet, och att det var i handen, så jag framhärdade.
Idag har jag faktakollat mig själv, och inser att anatominomenklaturen har spelat oss alla ett litet spratt.
Vad jag trodde var fin latin, har visat sig vara rena grekiskan.
I begynnelsen, eller i alla fall förr, så fick ett litet sketet ben i foten namnet "os naviculare", eftersom någon tyckte att det påminde lite om en båt, eller kanske snarare ett litet skepp.
På motsvarande ställe i handen hittade man också ett litet ben, som också påminnde någon om en båt. Sålunda kallade man det i foten föros naviculare pedis , och det i handen föros naviculare manus . Alltså fotens båtben, respektive handens båtben.
Eftersom det är sjukt jobbigt att behöva säga tre ord för att folk ska förstå vilket ben man menar, så har man rationaliserat lite.
Vad som tidigare kallades "os naviculare manus" har man nu börjat kallaOs Scaphoideum .
Vad betyder då allt det här?
Det som början på latin hette "handens båtben", har man nu förenklat till "båtbenet", genom att trotsa latinet till förmån för grekiskan. "Fotens båtben" använder man dock alltjämnt latinet till.
-Så, kontentan är alltså: Om man säger båtbenet på latin, så förstår alla att man menar det i foten, och om man säger båtbenet på grekiska så menar man det i handen.
Däremot är man fortfarande helt rökt om man försöker använda folkspråket, och bara nöjer sig med att säga "båtbenet". Då vet ingen vad man menar..
Och bara för att att rubriksättningen inte ska förvirra någon, och för att allt ordvitseri inte ska försvinna ut i intet, så står där något i stil med "Båtbenet vid handleden på folkspråk", Dock är grammatiken rätt skämmig..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar