Till viss del handlar det om det idiotiska fenomenet att man kan sälja vilken smörja som helst, bara förpackningen är snygg. Fast i det här fallet är förpackningen tre små ord som klingar fint tillsammans, och smörjan som ligger i förpackningen är någon slags så kallad etik eller något i den stilen.
Dagens orerande kommer alltså handla om det glättiga påståendet om
Vid ett första ögonkast kan man bedåras av hur vacker tanken är från början. Alla människor är värda lika mycket, och förtjänar likabehandling.
Enda felet är att det är lögn och förtal, och att det är självbedrägeri och feltänk på hög nivå.
-Men det låter fint, och gör att man kan känna sig lite mer nöjd över hur accepterande och förstående man är som individ, att man minsann inte förtrycker någon, och att man är en ganska trevlig prick, samt att man inte behöver fundera så mycket mer över etik och moral.
Om man tänker efter en liten stund till, så skulle det ju faktiskt innebära att i en världsbild där alla människors har lika värde, så skulle det innebära att i ett tankeexperiment där man enbart kunde rädda en av två personer ur ett brinnande hus, så skulle det vara hugget som stucket vem man räddade, även om den ena var Hitler och den andra var ett spädbarn.
Förutom att tesen om allas lika värde är uppenbart falsk, så är det en bromskloss för att föra sitt etiska tänkande framåt. Tesen är så falsk att det många gånger är svårt att insé hur dum den är.
Den säger ingenting om hur man bör agera, på vilka grunder man bör agera, och den indikerar inte heller något man bör fundera mer över.
I bästa fall är det en ullig fluffig snuttefilt att dölja fördomar, oavsiktlig diskriminering, och personliga tillkortakommanden bakom.
Tvärt om, så tycker jag att olika människor har jäkligt olika värden. Jag vill diskriminera vissa människor, och jag vill inte att alla människor ska behanlas lika.
Till exempel så vill jag diskriminera personer som har våldtagit barn. Jag vill inte att de ska kunna röra sig i samhället på samma sätt som personer som inte våldtagit barn. De ska förmodligen inte kunna arbeta med samma saker som personer som inte våldtagit barn heller.
-Till exempel att ta hand om barn.
Det lämpligaste hade förmodligen varit att begränsa deras rörelsefrihet, och försöka rehabilitera dem på något sätt, och försöka få dem att inte vilja våldta barn.
Jag tycker dessutom det är dumt att låna ut pengar till en heroinist på samma premisser som en icke-heroinist.
Vad är det jag försöker komma fram till egentligen?
I stället för att gömma sig bakom floskler som det eviga mantrarabblandet om allas lika värde, så skulle jag önska att alla och envar började fundera över vilka grunder som är lämpliga att faktiskt diskriminera andra på.
Vi diskriminerar redan hejvilt oavsett om vi erkänner det för oss själva eller inte, så varför inte lägga lite tid på att fundera på i vilka fall det är berättigat?
Förhoppningsvis skulle det innebära att man inte var så van vid att gå emot sin egen moral, att man faktiskt reagerade när man gjorde det.
Inte att man kom med ursäkter om att "det är faktiskt inte det jag menar med lika värde", eller något annat värdelöst.
Kasta bort förpackningen och säg vad du menar från början!
Om inget annat så är det i alla fall ett konstruktivt utgångsläge, varifrån vi har möjighet att förbättra oss själva, och inte en snuttefilt att gömma oss bakom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar