Back from the dead

Nu har det hänt igen. Det var åratal sedan jag knåpade ihop ett inlägg sist.
Anledningen till detta är festivaler.

Närmare bestämt Sveriges mysigaste festival: Siesta, samt den inte fullt så mysiga, utan den tuffa och lite farliga Sweden Rock Festival.

På Siesta nyttjades min kropp och mitt huvud till att ha hand om gaterna på området, och jag har nu ännu ett festival-laminat det står Gate Manager på, att hänga på min sovrumsspegel. (Varför jag nu samlar dem där).
Det började tungt i år, men när vi fick igång vårt fantastiska supermegabraiga system för att hålla styr på funktionärerna utvecklade sig årets festival till den förmodligen bästa av de jag jobbat på.
Jag är till och med ganska taggad inför nästa års utgåva av Siesta! Pepp pepp!

I ett svagt ögonblick på söndagen efter Siesta så föll det sig så att jag och min gode vän Lupe kokade ihop att jag skulle följa med upp på SRF och bo i hans Gypsie-van (romer ska det vara).

Sagt och gjort. Shots blandades och öl inhandlades för att avnjuta denna festivals camping.
Jag skulle aldrig få för mig att lösa entré på själva festivalen, eftersom jag inte är något större fan av rock.

Inte något större fan av rock presenterar:

Top 3 songs of Sweden Rock 2011

Det här är (som den intelligente läsaren redan räknat ut) en lista över de tre bästa låtarna jag hörde under festivalen.

Tredje plats: Lasse Stefanz - På vår kampfing
Flick-Petter satte ribban genom att, till hela campets förtjusning, köra denna biten på repeat så länge det någonsin gick.
Andra plats: Toy Dolls - Nelly the Elephant
Kramkillen, vars namn pinsamt nog undflyr mig, gjorde flera framträdanden med denna stämningshöjare i camp Mein Kampfing. Inlevelsen var gudalik, och accenten förmodligen den bästa jag hört.
Första plats: Richard Wagner - Ritt der Walküren
En samling ultralätta flygplan/paraflights/eller vad tusan de heter, kom flygande in över festivalområdet. Tyvärr så hördes ingen Wagner vid tillfället, men däremot så ordnades detta senare, då ett annat camp (i mitt sinne kallat camp Kultur hade musiken med sig.
Bonus Track: David Hasselhoff - Limbo Dance
Jag hade precis kapat högtalaren av Flick-Petter, och lyckats spela en gammal dänga med Trance Dance. När musiken tystnade så hördes fler ljuva toner av nämnda band från campet bredvid. Glad i hågen rusar jag dit för att bekanta mig med mina musikfränder i detta hav av hårdrock. Det visar sig att de underbara människorna inte bara spelar gamla hits som jag gillar, utan de gör det dessutom på en portabel vinylspelare. Jag blev lite fuktig i byxan, och jag blev lite raggad på av en stockholmsgrabb som trodde jag var betydligt yngre än jag var. I alla fall så spelades den här fantastiska låten på den brutalerotiska vinylspelaren, och det var sång och dans och skratt

Nu har i alla fall musiken ebbat ut, och jag befinner mig återigen i mitt kök, sörplandes på min latte, och bloggandes på min blogg.

Festivalstämningen dröjer sig kvar på det sätt att min lägenhet bär stora likheter med en festivalkamping.

Det första som mötte mig när jag kom innanför ytterdörren var det tragiska faktum att min taklampa i hallen hade trillat ner, och spritt glasfragment i hela hallens längd. I köket står drivor av disk, och i storarummet är det uppställt.

Till råga på allt så reflekterar mitt kroppsliga skick lägenhetens ganska bra, och jag är precis så där seg sliten och ofräsh som man förväntas vara efter en festival.

Dagens uppdrag är alltså att ändra på det.

Operation freshen up commences in 3.. 2.. 1.. We have liftoff..