Chick flick i mörkret

Jaha. Då sitter man här. Naken, tittar på Memoirs of a Geisha, och äter vårrullar. Klockan är över på andra dygnet, och jag ska upp och jobba i morgon.
Inte så värst sent, men ändå.

Tänkte att jag kunde starta en blogg, lika väl som att hänga på det förbannade Facebook.

Vet inte riktigt vad jag ska med en blogg till, men det kanske skulle kunna fylla någon funktion. Ingen plan, inga mål, ingen ambition.

Vi får helt enkelt se varåt det barkar. Det kan bli en massa nostalgiskt dravel, en massa ironiska bitterheter över min tillvaro, och det kan till och med bli djuplodande psykologiska analyser av vår samtid.

Jag måste dock utfärda en varning.

Jag har en sjuklig dragning till intrikata meningsbyggnader, och har alldeles för många ord på lager, vilka jag aldrig får tillfälle att använda, så det finns en viss risk att jag tillåter mig få utlopp för det här. Dessutom så är jag förbannat glad i att, förmodligen ganska oskickligt, dölja bitterheter och sura pikar i det jag häver ur mig.

Strunt samma. Nu har jag alltså min chick flick att ägna mig åt, och kommer att spendera de närmaste två och en halv timmarna till att titta på vackra scenerier, geisha, kläder, och fantisera om hur jag ska inkorporera det i mitt eget liv.

Har jag tur så blir det till och med en eller annan skiss i en liten bok, som jag sedan kan låta falla i glömska, för att ta fram en gång i framtiden och undra varför jag aldrig gjorde något av den.