tisdag 22 april 2014

Watch out for nazis!

Häromdagen uppmärksammade jag gruppen NEJ TACK ! Till moské i Sverige på facebook (Ja, jag vet. Caps och ett felplacerat utropstecken gör det hela lite bättre..), och att jag hade inte mindre än 14 vänner som gillade gruppen.

Det lät ju inte så bra..

Jag är en sådan där person som faktiskt inser att det finns icke-rasistiska anledningar att tycka att moskéer i Sverige är en dum idé, även om sannolikheten att de är rasistiska ligger jäkligt nära 1.
Det behöver inte betyda att det är vettiga anledningar för det. Det finns många idiotiska åsikter som inte faller inom ramen för rasism.
Strunt samma..

Det intressanta var dock att gruppen inte handlade om hur dåligt det var med moskéer i Sverige, utan gruppen var enbart en front åt Svenska Motståndsrörelsen, och Svenskarnas Parti.
Var och varannan post var en länk till nordfront...

För den som inte har koll, så är SMR så nära en nutida svensk version av Sturmabteilung man kan komma. Det är inga nynassar i bomberjackor och kängor - det är en paramilitär kår med uniformliknande klädsel som gillar att marschera med fanor, hålla föredrag om nationalsocialismens förträfflighet och träna stridsteknik.


Det är nu det viktiga kommer!

Efter att det påtalats att gruppen NEJ TACK ! Till moské i Sverige var en front för den förmodligen mest utpräglade nazistiska organisationen i Sverige, så var det fortfarande personer som påpekade att bara för att man inte vill ha moskéer i sverige behöver inte det betyda att man är rasist, nazist, eller röstar på SD.
-Ett parti som gruppens administratörer tycker är allt för populistiskt.


Personer som på allvar var så blinda av sina egna, förmodligen svenssonrasistiska åsikter, att de stödde en über-nazistisk sida av misstag, och fortfarande gnällde om hur orättvist det var att de blev förknippade med nazister för att de inte gillade moskéer.

Den som sagt det bäst är förmodligen Sergeant Al Powell i Die Hard:
Why don't you wake up and smell what you shoveling?

Du ser inte dig själv som nazist.
Du blir upprörd och känner dig jäkligt orättvist bemött om någon kallar dig för nazist.
Det är förmodligen så att andra inte heller ser dig som nazist.
Men kontentan kvarstår: Du stödjer nazismen av misstag!
-För att du inte bemödat dig att analysera dina åsikter, men framför allt vilka uttryck dina åsikter tar.

För även om du inte är nazist, så är det bevisligen så att dina åsikter ligger så pass nära nazismen att du själv inte märkte att du gick över gränsen den här gången.

Det här borde säga dig något jävligt viktigt.
Take a moment and think about it...

lördag 12 april 2014

Märkliga ställen att bli uppraggad på, del 1

Till synes ensam med biltrafiken på Göta Älvbron klockan 23:20
Jag lyssnar på feel the steel, använder min bästa 80-tals-gång, och njuter av den bästa parallax-vyn i stan.
En herre knatar ifatt mig, presenterar världens bredaste tandrad och följande ordväxling sker:

Han: "Jag vill dig ha sex!"
Jag: "Förlåt?"
Han: "Jag vill dig ha sex!"
Jag: "Tack men nej tack..."
Han: "Snella!"

Sedan skiljdes våra vägar. För evigt.

onsdag 2 april 2014

Out of the closet and into the fire

Jag har inte skrivit här på två månader, så jag tänkte att jag skulle återgälda det genom att vara lite smaskig och personlig idag.
Jag inser ju att timingen är lite dålig med tanke på att det var första april igår, men skit samma.

Till alla berörda parter

Kort och gott: Jag är kvinna.
Kanske inte biologiskt, men på alla andra relevanta sätt.

För några av er kommer det här som en chock av sällan skådat slag, och för andra som en efterlängtad förlösning av samma mått eftersom ni vetat länge, men jag antar att för en majoritet så beskriver ordet "jaha" följt av en stunds tystnad, och därefter "ehh.. Vad betyder det? Hur menar du? Varför?" och slutligen "vad vill du att jag ska göra åt det?" reaktionen bäst.

Innan jag går vidare i den här utläggningen, så vill jag passa på att be mina föräldrar om ursäkt för att de får reda på det här i andra hand. Jag har länge letat efter ett bra tillfälle att säga det här, men som den inbitne perfektionist jag är så har ett bra tillfälle inte infunnit sig inom rimlig tid.

Förlåt.


I ett försök att förklara vad jag känner, vem jag är, och vad i hela friden det här innebär för något så bjuder jag nu på en liten FAQ:

QJaha? ...
AJodå... Så är det...
-
QEhh.. Vad betyder det?
ADet betyder att jag identifierar mig själv som kvinna. (duuh!) - Jag trivs inte i kroppen jag är född, jag vantrivs med att vara biologiskt hanlig, och att jag vill leva mitt liv som kvinna.
Lite som en fristående hjärna i ett kärl, som söker efter en lämplig kropp att tillskansa sig.
You know, the Sci-Fi way..
-
QHur menar du?
AJag menar att jag är transexuell. I det här fallet innebär det att jag vill att du läser ovanstående svar en gång till, och att du eventuellt följer wikipedia-länken.
-
QWhy do you want to be Loretta, Stan?
AFör att jag känner att situationen jag tidigare levt i stjäl ork och energi. Att det är en situation som inverkar negativt på mig, och att jag måste förändra den för att kunna leva mitt liv så som jag vill leva det.
Det är inte det att jag vaknat varje dag och förbannat min livssituation, eller att jag ser hur grönt gräset är på andra sidan, och att det är en mirakelkur för allehanda problem.
Jag känner bara, och har kännt länge, att jag måste ta det här steget om jag ska kunna leva mitt liv till min fulla potential.
-
QVad vill du att jag ska göra åt det?
AIngen aning. Var inte PK, var dig själv. Det tänker jag vara.

Faktum är att det här inte förändrar någonting i min syn på interpersonella kontakter alls. Det här är främst någonting som rör mig och hur jag ser på mig själv, och hur jag vill leva mitt liv. Hur du eller någon annan reagerar är upp till er.
-
QMen det praktiska då? Pronomen, namn, favoritfärg, och liknande?
AJag har haft ganska mycket problem med det här med nytt namn. Jag har hetat en sak hela livet, och det gör jag fortfarande. Mitt stora problem är dock inte vad jag blir kallad.
Ett namn jag har fastnat för är i alla fall Kassandra. Jag tycker det är fint, och kommer förmodligen att göra det till mitt eget.
Dessutom kommer inte uttrycket "Vad var det jag sa?" till sin rätt om man inte heter just Kassandra. =)

Pronomen. Han/Hon/Hen/Den/Det. Det spelar mig faktiskt inte så stor roll. Använd det du tycker passar, och det du trivs med att kalla mig.

Jaha. Det var det. Let's get on with our lives.
Om du undrar något så fråga. =)